Föreläsningar & Seminarium

 

     VIDEOSEMINARIUM PSYKOANALYS

 

                          SOULMURDER

 

                   psykiskt våld mot barn

                                                                          

 

Föreläsningen hölls av Inga-Lill Lindström på en föreläsningsdag om ”Barnperspektiv” i februari 2012  i Göteborg anordnad av Svenska psykoanalytiska föreningen.

Föreläsningen, med utgångspunkt i Leonard Shengolds bok Soulmurder, The Effects of Childhood Abuse and Deprivation [1989], handlar om konsekvenser som följer för personer som utsatts för omfattande psykologiskt våld som barn, overt eller mer eller mindre subtilt förövat  av  närstående, ofta den ena eller båda föräldrarna.

 

”Finns det något liv utan mor och far?” Enligt Shengold är det en fråga som är särskilt angelägen och relevant  för personer som utsatts för psykologiskt våld som barn.

Shengold framhåller att det psykiskt misshandlade barnet är hänvisat till ett absolut beroende av förövarna, och  misshandeln och tortyren framkallar en osmältbar kombination av hjälplöshet och vrede, som i sin tur måste förnekas för att barnet skall kunna överleva. Barnet exponeras för hjärntvätt utförd av förövarna och  av barnet självt, hjärntvätt som gör det möjligt att förtränga vad som händer eller har hänt. Det intensiva behovet att se förövaren som god är absolut och barnet måste  identifiera sig med förövaren och därmed  tro att det är hon själv som måste vara dålig. ”Tilltron till de egna sinnenas vittnesbörd är bruten” (Ferenczi 1933).

Barnet blir ett objekt  i den andres ägo, totalt underkastad den andres makt, känslan av identitet går därmed förlorad, ”själen befinner sig i träldom hos någon annan”. Med Paul Schrebers uttryck, ”Livet absorberas av den andre”. Förmågan att känna vitalitet och glädje i livet har allvarligt beskurits. August Strindberg gav [1887] själamord innebörden att ”ta bort en persons anledning att leva”.

”På den förlorade äkthetens plats bakom en ”fasad av normalitet” är själamordsoffret förpassat till” skriver Shengold. ”Men hatet som misshandeln genererat gror bakom fasaden…Under ytan lurar mordiskhet och suicid”.

”Att förneka och att” hålla tillbaka” hatet blir tvångsmässigt och fundamentalt”. Att en person utsatts för psykisk misshandel och tortyr avslöjas genom de massiva försvarshandlingar som är involverade, och av intensiteten i upprepningstvånget av att bli plågad och straffad och den centrala positionen av ett skuldtyngt fantasiliv

Shengold anför ”Att känna kärlek innebär för den misshandlade barnet att känslomässigt öppnas upp för  förövaren vilket i det omedvetna leder till en  förväntan på fara, att vara traumatiserad och  antydningar och förnimmelser av jag-upplösning ger sig tillkänna”. Det misshandlade barnet är förpassat till passivitet och drivs samtidigt av en kannibalistisk strävan. ”Intensiteten i hatet är massivt och förlamande”  och invaderar meningsfulla relationer och hotar ständigt att förstöra banden till andra människor.

Vid sidan av misshandel och berövanden  menar  Shengold att  indulgens och övermåttlig behovstillfresställelse ofta spelar en ansenlig roll. Även Rudyard Kipling uppmärksammar sådana överträdelser, han skildrar i sina berättelser den narcissistiska sårbarheten som kan åtfölja det övermåttligt tillfredsställda barnets grandiositet. Denna sårbarhet blir en ytterligare börda för själamordsoffret att bära.

 

Litteratur »

 

Föreläsningen kommer på Youtube Hösten 2018                                                                                                          Föreläsare, Inga-Lill Lindström. Språk engelska